Artikel DN
Svenska elever har blivit ännu sämre på matte och naturvetenskap, enligt den senaste TIMSS-undersökningen.
Vad är TIMSS ? (Trends in International Mathematics and Science Study) är en internationell jämförande studie om elevers kunskaper i matte och naturvetenskap.
Studien genomförs av organisationen IEA.
Resultaten [från studien] visar att den negativa utvecklingen i svenska skolor som tidigare påvisadets har fortsatt.
Antalet elever som inte ens når upp till den grundläggande kunskapsnivån i matte har fördubblats sedan 1995. Och andelen elever som presterar toppresultat har minskat ännu mer.
I en parallell artikel i DN skriver skriver Stavros Louca, matematiklärare och känd från SVT:s "Klass 9A" att det är svenska matematiklärares bristande kompetens [som ligger bakom].
För att den svenska matematikundervisningen ska utvecklas måste den ges mer tid. En timmes matematik om dagen till alla elever, minst. Detta är naturligtvis en motsägelse, hur skulle mer av dålig undervisning kunna ge ett positivt resultat?
Stavros fortsätter:
Matematik framställs ofta som "svårt".
Men matematik är inte svårt! Matematik genomsyrar hela livet.
Jag vill inlägga en gensaga!
Matematik är svårt. Matematik är djupt ologiskt.
Det är en vetenskap som inte känner till ordet "definition". Mellan ca 1870 till 1930 försökte Frege, Peano, Russel, Wittgenstein och Willard van Orman Quine att få matematiken på rätt köl. Men fortfarande undervisas matematik i svenska skolan som om 1600-talet var sista ordet.
Hur man kan rätta till matematikundervisningen vet jag inte. Ett vet jag: Undervisningen i matematik på svenska universitet var ännu på 197o talet präglad av 1600-talet.
Tack vare en kommentar från Staffan, ser jag en tankelapsus här:
Man gjorde, i skolan, ett försök att införa Cantors "Mängdlära", men det fungerade inte.
2 kommentarer:
Hej,
Din gensaga tycker jag verkar djupt osann. Har själv läst ganska mycket matematik på universitetsnivå, och hävdar att vi tittat på lärdomar långt senare än 1600-talet. Att dessutom hävda att definitionsbegreppet inte existerar verkar ännu mer uppåt väggarna.
Tack för din kommentar, det är glädjande att få lite mothugg... Jag har, som du,läst en del matematik på universitetsnivå. Som du ser på min lista över författare, nalkas jag matematiken från den analytiska filosofin. Om du tittar i Principia Mathematica av Russel, eller Mathematical Logic av Quine, så får du se riktiga definitioner. Inte minst får du en förklaring på vad en definition är: en förkortning av ett mera komplicerat uttryck. I första hand rekommenderar jag Quine, han är mera lättillgänglig än Russel. Jag har noga studerat både Principia och Mathematical Logic... Nu vet jag naturligtvis, att man på universitetsnivå råkar ut för betydligt senare matematik än 1600-talets. Topologi och Icke-lineär programmering är exempel på 1900-talsmatematik som jag stött på på trebetygsnivån i Nationalekonomi. Mitt, i ditt tycke ovarsamma hanterandet av matematik, är jag inte ensam om: Hilbert lär ha sagt att den tillämpade matematiken och den rena matematiken överhuvud inte har något gemensamt.
Skicka en kommentar