Rätt tid - i datorn

Artikel i DN

http://www.dn.se/nyheter/sverige/vintertid-sommartid-klockan-ratt-hall-tips-knep-1.1199381

I en av kommentarerna till artikeln rekommenderas att titta på datorns klocka.
Är det verkligen så enkelt? Kanske har Vista och dess efterföljare Windows 7 gjort detta möjligt?

Jag använder Windows XP Service pack 3 (det senaste för XP och det är fortfarande ett av Microsoft underhållet operativsystem.

Jag använder tre gratisprogram (freeware) för att hålla rätt på tiden:

1. Dimension 4, som vid start av operativsystemet automatiskt loggar in på ett ”atomur” för att få rätt tid.
   Det är naturligtvis viktigt att din dators klocka går så rätt som möjligt. Detta är det första program du bör installera

1. TclockEx, för att förbättra tidvisningen. Som du ser nedan ger min inställning veckodag, datum, veckonummer och tidvisning med sekunder. Installera detta program som nummer två
   

1. Qlock, för att skapa ett världsur, dvs att få reda på vad klockan är på utvalda orter i världen
   Kanske är detta överkurs – men det ger mig en högt önskad översikt av vad klockan är på olika orter.

Vi ser här, att världstiden börjar på Tonga och slutar på Western Samoa. Tonga och Western Samoa ligger nära varandra men på ömse sidor om datumgränsen i Stilla havet. Söndagen den 31 oktober har börjat på Tonga, och klockan är 06:28. Samma tid – men lördagen den 30 oktober har vi på Western Samoa.
Jag har ställt in Qlock för att visa åtminstone en ort för de 24 tidszonerna, men vissa orter ligger bara ½ timme från varandra.

Väggklocka - i tiden

 

http://www.dn.se/bostad/sommartid-1.1067289

Varför inte i stället köpa en modern, radiostyrd klocka? Så slipper du ställa om den två gånger per år…

Och just den här kostar 179 kr!

Rymdfärja - SvD fabulerar

http://www.svd.se/resor/nyheter/forsta-testflygning-for-turistrymdfarja_4465585.svd
SDS har observerat ett test för rymdflygning. och jag har synpunkter.
Det är min uppfattning, att SvD publicerat en artikel som med råge underskrider varje krav på vetenskaplig stringens.

Första testflygning för turistrymdfärja

Publicerad: 23 mars 2010, 11.16. Senast ändrad: 23 mars 2010, 11.55 Av KARIN O’MAHONY@svd.se

Rymdturismen har tagit ett steg närmare. I går måndag gjorde Virgin Galactics turistrymdskepp VSS Enterprise sin första testflygning med avgång från Mojaveöknen.

Testflygningen tog 2 timmar och 54 minuter och VSS Enterprise bars under hela turen fram av moderskeppet. Som högst nådde man 12,7 kilometers höjd.

När rymdfärjan tas i trafik är det meningen att moderskeppet når en höjd på drygt 18 000 meter, för att sedan slunga upp farkosten med passagerare till upp emot 110 kilometers höjd.

Sex stycken passagerare ska rymmas ombord när rymdskeppet är i trafik. I turen ingår en kort stund, omkring fem minuter, i viktlöshet. Än så länge har 330 personer reserverat platser för totalt 45 miljoner dollar, 336 miljoner kr.
En enda resa går på den nätta summan av 1,4 miljoner kr.

Så sent som i december förra året visades rymdskeppet för första gången upp för allmänheten. Fler testflygningar kommer att genomföras under 2010 och 2011.

Detta är min kritik, i form av frågor och svar:

Är det en rymdfärja? Eller en turistrymdfärja?
Svar: Det – dvs VSS Enterprise - är ett raketflygplan. Och varken ”White Knight Two” eller ”VSS Enterprise” är rymdfärjor. En rymdfärja går upp till en rymdstation i omloppsbana, och kan glidlanda på Jorden efteråt, för att återanvändas. ”Turist” är inte helt fel, det har funnits flera privatpersoner som betalat för en resa till ISS.

Vad är ISS?
Svar: ISS är International Space Station. För detaljer, se längre ner..
Hur långt ut i rymden kom moderskeppet?
Svar: Moderskeppet kom inte alls ut i rymden.
Moderskeppet ”White Knight Two” är ett bärplan, och inget rymdskepp. Dess uppgift är att bära upp raketflygplanet till en höjd av ca 18 km. Därefter släpps raketplanet och dess raketmotor startas. Efter åtta sekunder uppnås ljudhastigheten. Efter 70 sekunder stängs raketmotorn av, och raketplanet fortsätter uppåt. för att till slut uppnå en höjd på strax över 100 km
Slungar moderskeppet upp eller ut den burna farkosten?
Svar: Ack nej, detta måste vara ett missförstånd. Bärplanet släpper raketplanet, varefter det med egen motor slungar sig uppåt.
Vad var det som testades?
Svar: Det var ett systemtest, för att se hur bärflygplanet White Knight Two fungerade tillsammans med sitt burna raketflygplan VSS Enterprise
Kom man ut i rymden vid detta test?
Svar: Nej, det gjorde man inte, och testet hade inte heller detta mål
Var det då inget rymdskepp?
Svar: Nej, White Knight Two tillsammans med VSS Enterprise är inte ett rymdskepp, ännu mindre en rymdfärja.
Möjligen kan man kalla VSS Enterprise för ett rymdskepp, men definitivt inte en rymdfärja.
Vill man anknyta till rymden, så kan man kalla VSS Enterprise för en ”rymdskuttare”.
Men korrekt är VSS Enterprise ett raketplan – med förmåga att från ett bärplan nå en höjd över Jorden på lite mer än 100 km

Hur högt upp ligger rymden?
Svar: Det finns flera definitioner, men den gängse är 100 km upp, över den så kallade Karmanlinjen. Om detta är rymden kan man diskutera, men det är den gängse definitionen. Att diskutera den är inte min uppgift.
Egentligen är det en så kallad arbetsdefinition, tillkommen av praktiska skäl.
En annan praktisk gräns är 120 km, för här börjar ”luftmotståndet” märkas.
USA anser att piloter, som uppnått en höjd av ca 80 km är astronauter.
Kan VSS Enterprise gå in i omloppsbana, dvs kunna kretsa kring Jorden?
Svar: Nej. För detta krävs en hastighet på 28 400 km/ tim. VSS Enterprise har som högsta hastighet 4 200 km/tim. Det är en bit kvar…
På vilken höjd ligger rymdstationen? Vilken hastighet har den?
Svar: Det finns i dag(2010-03) enbart en rymdstation, och det är ISS.
ISS hålls I en nästan cirkulär omloppsbana med en minsta höjd på 278 km och en maximal höjd på 460 km
Dess hastighet är 27 724 km/t.
Då ISS ständigt förlorar hastighet pga atmosfärsmotstånd, måste den “knuffas upp” till högre höjd flera gånger varje år.
Översättning och förenkling av detta stycke av Lars Jönsson.
http://en.wikipedia.org/wiki/ISS#Orbit_control

Länkar, som kan vara av intresse:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Rymden
http://en.wikipedia.org/wiki/Outer_space#Space_versus_orbit
http://en.wikipedia.org/wiki/Scaled_Composites_SpaceShipTwo#Design_and_development
http://sv.wikipedia.org/wiki/North_American_X-15

Nytt Nobelpris - ett förslag

http://www.dn.se/nyheter/varlden/gratulationer-och-tvivel-efter-obamas-fredspris-1.971125

Det är nu tveklöst dags att utvidga Nobelpriset. Med Sveriges pris i ekonomi har vi nu sex olika ämnen:

Medicin, Fysik, Kemi, Litteratur, Fred samt Ekonomi.

Således dags för Norge att utvidga ämnena.

Det ämne, som ligger närmast till hands är naturligtvis Norgehistorier!

Och den första pristagaren är självklar:

Den norske Nobelkomite!

Fuglesang - ett begränsat steg för mänskligheten?

Karin Bojs är chef för DN:s vetenskapsredaktion och blev 2008-09-25 promoverad till hedersdoktor vid naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet. Det är hon som skriver ovanstående, egentligen ”Ett jättekliv för Christer Fuglesang, ett begränsat steg för mänskligheten”. Jag gillar inte hennes artikel...

 

Hur viktig är Christer Fuglesangs resa?
Naturligtvis är denna rymdresa är mycket viktig för personen Christer Fuglesang. ... . Men ur ett internationellt perspektiv är det rutin att skicka människor till rymden. Över tusen personer från ett stort antal länder har gjort resan hittills. (Sanningen är att per 2009-07-15 har 502 personer från 35 länder nått omloppsbana eller högre, och detta inkluderar månresenärerna)

...

Och hur viktig är Internationella rymdstationen, ISS?

Den finns först och främst till för att astronauter ska ha någonting att åka till. ...

Den forskning som är unik för rymdstationen handlar just om bemannad rymdfart. ...Om man bedömer den forskningen som viktig beror på hur man värderar bemannad rymdfart.

Hur viktig är Christer Fuglesangs andra resa för Sverige?

För Sverige som nation har det symbolisk betydelse att vi deltar i den bemannade rymdfarten .

Uppenbarligen är inte Karin Bojs överdrivet förtjust i bemannade rymdfärder. Det framgår inte om hon är förtjust i rymdfärder överhuvudtaget. Men det är kanske en annan historia...

Vi har nått Månen - i varje fall undersökt en bråkdel av dess yta. Mars står på tur, men det är en mycket tuffare uppgift. Det är här vi måste se den internationella rymdstationen, ISS. Här kan vi undersöka - inte perfekt - människans förmåga att överleva i interplanetariska rymdfärder.
Innan vi ger oss av till Mars, bör vi ha en koloni på Månen. En sådan koloni kommer inte att bli självförsörjande de första tvåhundra åren, och en Marskoloni kommer att kräva kanske 2000 år, innan den kan bli självförsörjande.
Därför tror jag inte på en Marsresa föränn om 150 år.
Varför skall vi göra dessa kolonisationer?
Därför att vi vet, att vi förr eller senare går under.

Världsklocka

Artikel ingen

Vill du veta vad klockan är på olika ställen på Jorden?
I så fall kan du använda Qlock, som är ett gratisprogram, jag använder det i version 1.44, som kanske inte är den sista versionen. Du måste nog klicka på bilden för att se allting!

 

Du vet nog, att Greenwich utanför London är den så kallade noll-meridianen, och att Jorden, som är ett klot, indelas i 360 grader, både "oppanifrån" och "tvärsöverifrån". En cirkel har ju 360 grader! Här är det "tvärsöverifrån" som intresserar oss. På vetenskapligt språk talar vi Meridianer. Delar vi 360 med 15 får vi 24, som vi gärna använder för att indela Jordklotet i 24 tidszoner.
Mycket behändigt. De gamla babylonerna visste nog vad de gjorde, när de baserade sin matematik på talet 60.

Men vad jag vill berätta om, är inte i första hand Babyloniernas kloka talsystem , och inte ens i andra hand hur Greenwich utanför London kom att bli noll-meridian, inte heller hur meridianens gåta löstes. Men det är fascinerande historia!

Vad jag vill berätta om är är Världstid.

Det är ju helt klart, att när London blev noll-meridian, så inställde sig frågan om vad som då gällde på andra sidan jordklotet, dvs 180 längdgrader från London. Tyvärr fanns ingen bestämd ort för "motpunkten" till London.
Och den internationella datumlinjen, som 180 graders meridianen kom att kallas, kom att kröka sig fram och tillbaka runt 180-graderslinjen.

Problemet med denna linje - 180-graderslinjen - är att här börjar och slutar en ny dag. Detta visste Jules Verne, som i sin bok "Le tour du monde en 80 jours lät sin hjälte resa österut, varvid han "vann" en dag. Och kom i tid till Reformklubben för att vinna vadet...

Men om det nu saknas en bestämd ort, där Jordens tid börjar och slutar, finns det då inte en ort där den slutar?
Och en där den börjar?
Ja, kanske finns sådana orter!

Jag låter Jordens tid starta i Tonga och sluta i Västra Samoa. Dessa orter har samma tid, men förskjutna med en dag.  I övrigt, inklusive Tonga och Samoa,  låter jag orterna paradera från öster till väster, med början från Tonga.

Greenwich Mean Time, eller UTC i all ära, men världen börjar i Tonga, och slutar i Samoa

I vår västerländska värld skriver vi från höger till vänster, det vet alla! Men vad kanske inte alla tänker på, är att vi har en talskala, där positiva(högre) nummer sätts till höger, och mindre nummer sätts till vänster.
I detta fall valde jag att längst till höger sätta Tonga. Det innebar att jag i den sista raden, på sista plats (dvs längst till höger) placerade Tonga. Jag följer således en matematisk konvention, och inte en skriftlig konvention.
På samma sätt valde jag att sätta Samoa "främst", dvs på vänstraste platsen i första raden.

Jag har inte sett någon, som haft samma åsikter som jag om Världsur. Men jag tycker att mina åsikter är vettiga. Kanske är de överflödiga, det är kanske självklart att annat gäller?