lördag 24 januari 2009

Kriget i Gaza - vägen till fred

DN, SvD

Fredsprocess

Vi har på kort tid haft två möten i Arabligan (League of Arab States). Det första, i Doua, var inte beslutmässigt, och det andra kom inte fram till något.

Saudierna har lovat en miljard USD för uppbyggnad av Gaza.

Det vore mycket bättre om araberna kunnat enas om full medborgarrätt för "sina" palestinier. Det skulle troligen befria Gazaborna från sitt "socialfängelse". Som vi i Väst betalar för, och som administreras av det förfärliga FN-organet UNRWA.

Det ursprungliga felet i fredsprocessen begicks, tror jag, när arabstaterna vägrade ta hand om ”sina” palestinensiska flyktingar:

Arab host countries have also rejected the option of resettlement, although with varyting[rimligen felskrivning av “varying”] degrees of vehemence. The Lebanese government strongly imposes "tawtin", or permanent implantation, of its present Palestinian population…. In Jordan, by contrast, Palestinians already enjoy full political and social rights as Jordanian citizens.

Arabiska värdnationer har också avvisat möjligheten till assimilering, om även med varierande grad av kraftfullhet. Den libanesiska regeringen motsätter sig starkt ”tawtin” [en arabisk term] eller permanent assimilering, av sin nuvarande palestinensiska befolkning…. I Jordanien, som en kontrast, åtnjuter palestinierna redan fulla politiska och sociala rättigheter som varande jordanska medborgare.

Min källa är http://www.arts.mcgill.ca/mepp/new_prrn/background/background_resolving.htm

Det kan aldrig bli fred om palestinierna ska leva i flyktingläger, och en palestinensk stat bestående av Västbanken och Gaza är bara att be om mer konflikter.

En möjlighet kan vara att låta Egypten ta över Gaza, och att Västbanken överförs till Jordanien.

Så vad säger ni, kära medbloggare? Vilka visioner har ni för en varaktig fred? Skicka gärna en kommentar!

Jag har fått en enda kommentar: Kommentaren är anonym, så ingen kan förhöra sig om vad han/hon menar.

Naturligtvis är en enstatslösning den enda rätta vägen. Bara tvinga ihop dem alla i en demokratisk och religiöst fristående stat. Då slipper man alla problem med att staten Israel skall erkännas, och de som lever i läger kan flytta tillbaka.

den 21 januari 2009 08:21

Och det var ju ett magert resultat...

De gängse lösningarna är en en-stats eller två-statslösning.
Enstats-lösningen tror jag inte alls på, om araber eller israeler ska styra över sin motpart leder det ganska säkert till ett fortsatt elände.
Tvåstats-lösningen är den vanliga lösningen. Den lösningen förordas av Arabligan. Men titta på kartan! Ett Palestina i två eller flera områden är inte särskilt vettigt... En tvåstats-lösning, där Palestina läggs som en remsa i norr är bättre.

Så tillkommer problemet med Jerusalem. Det finns "heliga" platser i Jerusalem för judar, araber och kristna. Varför inte skapa en "Vatikanstat" av dessa områden? Jag tror att en sådan lösning bör övervägas.

En annan lösning är att låta Egypten ta över Gaza, och Jordanien ta över Västbanken. Nackdelen är att Palestina försvinner, fördelen är att dessa områden administreras på ett ansvarsfullt sätt.

Fred mellan Israel och Arabstaterna - och med Iran som osäker joker - är inget man snyter ur näsan.


Det är flera som vill se en fredskonferens innan det egentliga fredsarbetet börjar. Det tycker jag är en bra idé. Tyvärr tror jag inte att FN är ett bra forum. Jag har inget förtroende för FN, som jag uppfattar som part i målet.  Det blir således stormakternas sak att ordna en fredskonferens.

En av de första punkterna på en sådan agenda  blir en chock för Arabstaterna, nämligen assimilering av palestinierna, och erkännande av Israel.
Men vi är ändå på kollisionskurs med Arabstaterna, så varför inte ta detta steg... och få konflikten lagd på bordet?
Jag syftar naturligtvis på den islamiska terrorismen, som vi i längden inte kan tåla. New York, London, Madrid, det är definitivt nog nu!

Inga kommentarer: