Jag har upprepade gånger sagt att jag inte tar ställning för någondera parten i konflikten mellan arabstaterna och Israel, i synnherhet inte mellan palestinierna och Israel, eller ens mellan Hamas och Israel.
Så fort någon tar ställning för en av sidorna förvandlas den personen till en progagandist, och all trovärdighet försvinner. Detta är ett dilemma för i synnerhet för vänsterns debattörer: Deras trovärdighet är helt utplånad. Alla vet att vänstern alltid systematiskt ljuger.
För media är trovärdighet A o O. Deras problem är värre än vänsterns!
Vi vet att kvällspressen inte är seriös. Men dagstidningarna?
I denna konflikt finns bara två tidningar: SvD och DN, resten har för små resurser.
Kan vi lita på dem? Ja och nej! De begår misstag - som vi alla gör - men jag tror (jag vill i alla fall tro det) att det är ärliga misstag, som de inte alltid är villiga att rätta till. Jag och andra bloggare skäller regelbundet på SvD och DN: det är ett renhållningsarbete.
I min värld har SvD större trovärdighet än DN.
TT betraktar jag som ett skämt, i min kritik av TT har jag gått så långt som att anse det tjänstefel att citera TT. Mycket längre kan man inte gå...
DN:s artikel om Läkarna i Gaza chockade trängde igenom den barriär, som propaganda och systematiska lögner skapat hos mig. Författaren är Lotta Schüllerqvist
- Vi har opererat henne [Sabah Salima Abu Halima] fyra gånger men infektionen fortsätter att sprida sig allt djupare. Hennes tillstånd är kritiskt, hon har brännskador över 35 procent av kroppen, säger doktor Aladdin Ali på Shifasjukhusets brännskadeavdelning.
LÄKARNA I GAZA blev chockade av denna nya typ av brännskador och visste inte vad de skulle göra förrän de hade kontaktat utländska läkarteam med erfarenhet från Irak och Afghanistan.
Lotta Schüllerqvist har ingen trovärdighet, och DN har låg trovärdighet
Jag citerar Jinges webb om Lotta Schüllerqvist:
"Lotta Schüllerqvist beskriver sitt ställningstagande i konflikten som glasklart. Enligt henne är ockupationen det grundläggande problemet och Israels tillbakadragande den enda lösningen.
- Men, förklarar hon, jag har en skyldighet gentemot min arbetsgivare att vara balanserad.Denna balanserade journalistik är grunden till problemet med rapporteringen enligt Cecilia Uddén, Sveriges Radios korrespondent 1993-97, som nu är åter i regionen: - För att kunna beskriva konflikten ärligt måste man ta part med den svagare sidan." Slut citat.
Jag förstår inte varför Jinge lagt till stycket om Cecilia Uddén, men Jinges vägar är ofta outgrundliga...
Trots låg trovärdighet är jag beredd att tro på budskapet. Det verkar som om Israel använt vit fosfor på ett olämpligt sätt.
När jag läser igenom Haaretz och Jerusalem Post, och inte finner något vettigt om "vit fosfor" (white phosphorus) sjunker min uppfattning om den israeliska sidans sanningsenlighet.
Det är min bestämda uppfattning, att Israel måste försöka klargöra eventuella missbruk av "vit fosfor".
Jag tar avstånd från Amnesty och Human Rights Watch, jag kan inte betrakta dem som neutrala. Jag har inget förtroende för FN, eller dess organ. Men på något sätt bör det sannolika israeliska missbruket av "vit fosfor" utredas. Snabbt!
