Fuglesang - ett begränsat steg för mänskligheten?

Karin Bojs är chef för DN:s vetenskapsredaktion och blev 2008-09-25 promoverad till hedersdoktor vid naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet. Det är hon som skriver ovanstående, egentligen ”Ett jättekliv för Christer Fuglesang, ett begränsat steg för mänskligheten”. Jag gillar inte hennes artikel...

 

Hur viktig är Christer Fuglesangs resa?
Naturligtvis är denna rymdresa är mycket viktig för personen Christer Fuglesang. ... . Men ur ett internationellt perspektiv är det rutin att skicka människor till rymden. Över tusen personer från ett stort antal länder har gjort resan hittills. (Sanningen är att per 2009-07-15 har 502 personer från 35 länder nått omloppsbana eller högre, och detta inkluderar månresenärerna)

...

Och hur viktig är Internationella rymdstationen, ISS?

Den finns först och främst till för att astronauter ska ha någonting att åka till. ...

Den forskning som är unik för rymdstationen handlar just om bemannad rymdfart. ...Om man bedömer den forskningen som viktig beror på hur man värderar bemannad rymdfart.

Hur viktig är Christer Fuglesangs andra resa för Sverige?

För Sverige som nation har det symbolisk betydelse att vi deltar i den bemannade rymdfarten .

Uppenbarligen är inte Karin Bojs överdrivet förtjust i bemannade rymdfärder. Det framgår inte om hon är förtjust i rymdfärder överhuvudtaget. Men det är kanske en annan historia...

Vi har nått Månen - i varje fall undersökt en bråkdel av dess yta. Mars står på tur, men det är en mycket tuffare uppgift. Det är här vi måste se den internationella rymdstationen, ISS. Här kan vi undersöka - inte perfekt - människans förmåga att överleva i interplanetariska rymdfärder.
Innan vi ger oss av till Mars, bör vi ha en koloni på Månen. En sådan koloni kommer inte att bli självförsörjande de första tvåhundra åren, och en Marskoloni kommer att kräva kanske 2000 år, innan den kan bli självförsörjande.
Därför tror jag inte på en Marsresa föränn om 150 år.
Varför skall vi göra dessa kolonisationer?
Därför att vi vet, att vi förr eller senare går under.

Brottslingar - häng ut dem?

DN har i dag 2009-08-27 en artikel om att publicera bilder av brottsmisstänkta. Varken SDS eller SvD har någon vettig bevakning av detta initiativ från Skånepolisen.

 

Så här skriver man på Skånepolisens webbplats:

 

Hittills har bilder på brottsmisstänkta personer spridits endast internt bland polispersonal som i vissa fall kunnat medverka till att identifiera en misstänkt person. Nu tas ytterligare ett steg i användandet av teknikens möjligheter för att klara upp brott med allmänhetens hjälp.

Inom Polismyndigheten i Skåne finns idag både teknisk utrustning och möjlighet rent praktiskt att publicera bilder från övervakningskameror på den egna hemsidan på Internet. Sådan webbpublicering kan bli betydelsefull i arbetet med att identifiera och lagföra den som begått brott.

Nu kommer ni kanske ihåg den nyliga incidenten i Hastings, där en skollärarinna fick håret antänt av ett gäng ungdomar . Polisen gick ut med bilder i tidningar, men var noga med att inte beskriva dem som annat än personer, ”som polisen ville komma i kontakt med”

http://www.independent.co.uk/news/uk/crime/youths-set-fire-to-tourist-on-train-1774306.html

British Transport Police handout of CCTV images of youths police would like to speak to in connection with the incident at Hastings

(CCTV betyder Closed-circuit television, övervakningskamera.)

Den brittiska polisens hanterande av publicering av bilder och/eller bildsnuttar från övervakningskameror är mycket smartare än det förslag som kommer från Skånepolisen.

• Man söker efter vittnen – inte brottsmisstänkta
• Man publicerar i tidningar – och inte på en okänd webbplats hos polisen

Kanske skulle Skånepolisen vrida ännu ett par varv på sin utredningskvarn?

En liten kommentar till artikeln i DN

Främst har Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, vid Stockholms universitet invändningar mot att publiceringen är ett stort ingrepp i den personliga integriteten och han frågar sig vad som händer när en person avtjänat ett straff.

- Trots att man kanske suttit i fängelse är man ändå stämplad, säger han

Det verkar som om den gode professorn tror, att man är stämpelfri efter avtjänat straff.
De nyligen inträffade fallen i Ängelholm om flygblad om pedofilbrott säger något annat.
Och i USA registreras sexbrottslingar offentligt.

Gadgets - augusti 2009

Jag har under augusti 2009 lagt till tre nya ”grejor”(widgets, gadgets, HTML-snuttar)
Inte vet jag vad det är – men det innebär utökad funktionalitet.

Den första var att göra textmassan i min blogg sökbar för Google. Jag vill minnas att det var en
standard-gadget hos Blogger, dvs blogspot.com. Det verkar finnas två versioner av Blogger, det är därför jag preciserar mig.

Gå till ”Layout”

– Redigera inlägg – Inställningar – Layout – Tjäna pengar

Sen till ”Lägg till en Gadget”

Leta upp standard-gadgeten ”Sökruta”

Sen kommer jag inte ihåg hur jag gjorde, men det var inte svårt.

Väderinformationen var lite värre. Den installerades som en google-gadget.

Jag vill minnas att den första installationen inte fungerade, och att jag var tvungen att experimentera.

Just nu 2009-08-21 kl 18 fungerar den inte. När den fungerar är den ganska vettig.

Den sista ”grejen” jag lade till var ”FlagCounter”
Här valde jag att posta informationen till Blogger – ja, det fanns en sådan möjlighet!

Dock krävde det lite experimenterande, som jag inte kommer ihåg.
Äldre besöksstatistik inkluderades inte. Innan FlagCounter installerades hade jag haft besök från 67 länder, men dessa länder ser jag inte…

Madeleine - Nyförlovad

SvD

Prinsessan Madeleine förlovar sig med jur.kand. Jonas Bergström, och det är bara att gratulera de inte helt så unga tu 

Men tänk om hon i stället förlovat sig med Prins William av Wales, också 27 år gammal?

Det hade inneburit en injektion i de europeiska kungahusen, tror jag.
Prinsessan Madeleine är den vackraste prinsessan i världen.

Sedan decennier har vi nästan enbart sett mesallianser i de europeiska kungahusen, och det borgar för monarkins upphörande på sikt.
Det är ingen stor sak, det är något vi kan leva med.

Men den konstitutionella monarkin har vissa fördelar:

• Som statschef väcker en monark större uppmärksamhet än en ”vanlig statschef”, t ex en talman.
• En statsminister plus en monark är en slagkraftig kombination.
• Posten som statsminister är så betungande, att en parallell statschef behövs.
• En vanlig statschef har alltid ett förflutet som politiker, vilket inte alltid är lyckat
• Att en president skulle vara billigare än en konstitutionell monark är inget jag tror på.