Jönsson tycker

onsdag 12 maj 2010

DN - kan inte återge ett åtal!

http://www.dn.se/nyheter/sverige/atal-for-dodsmisshandel-i-landskrona-1.1092510

DN skriver:

I dag åtalades en 23-årige man för grov misshandel och vållande till en 78-årig kvinnas död på en parkeringsplats i Landskrona 29 mars.

Det är naturligtvis inte sant…

Sanningen är, som bl a SvD skriver
Nu åtalas den misstänkte 23-åringen för grov misshandel och grovt vållande till annans död…

Förstår inte DN skillnaden?
Har de låtit sig missledas av TT?
Utövar inte DN elementär källkritik?

tisdag 11 maj 2010

UjUj - stor rekyl!

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/bankerna-i-taten-for-rekyl-ned_4702345.svd

Vilken otroligt löjlig artikel!

Naturligtvis från TT! Har inte SvD bättre att komma med?

Självfallet blev det en rekyl på Stockholmsbörsen i dag –
på 1,1 % efter gårdagens uppgång på 6,3 %.

So what?

Det kan inte finns någon som hade väntat sig ett bättre resultat.

Jag har nyligen gjort ett större inlägg om vad jag kallar eurokrisen,

och det är min tro att denna kris slutar med att euron upphör.

Inte i morgon, naturligtvis inte. Men om fem år finns inte denna valuta.

http://joenssontycker.blogspot.com/2010/05/euro-initium-finis_09.html

Jag skrev flera inlägg om Finanskrisen – och där hade vi samma bild.
Journalister som borde ägna sig åt fotboll och kändisreportage tyckte till

med bravur.

söndag 9 maj 2010

Euro - initium finis?

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/eus-finansministrar-i-krismote_4692885.svd

http://www.dn.se/ekonomi/krismote-i-bryssel-1.1090959

Inledning

Först deklarerar EU att en medlemsstats budgetunderskott maximalt får vara 3 % av bruttonationalprodukten och den totala statsskulden får inte överskrida 60 % av bruttonationalprodukten.

Sedan bryter nästan alla medlemsstaterna mot denna regel.

Det deklareras, att man inte får gå i borgen för en medlemsstat som misskött sig.

Nu försöker EU medlemsstaterna att gå i borgen för Grekland.
Det är min tro, att detta kommer att leda till att euron kommer att upphöra som valuta.

Jag har här samlat läsvärda artiklar från Svenska Dagbladet, New York Times, samt Wikipedia. Jag har naturligtvist läst de flesta svenska tidningarna, samt flera bloggare.
Det vettiga – det enda som återstår enligt min uppfattning – är det som finns här.

1 Läsvärd artikel av Mats Hallgren, SvD

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/samarbetet-blir-aldrig-vad-det-varit_4681425.svd

Senast ändrad: 7 maj 2010, 12.11

MATS HALLGREN

Oavsett hur det grekiska dramat slutar är en sak redan helt klar: Eurosamarbetet blir aldrig mer vad det har varit. Upplösning eller kraftigt skärpt finanspolitisk disciplin synes vara de två alternativen som erbjuds. Och det räcker inte med mer bindande regler i finanspolitiken; minst lika viktigt är skärpt övervakning och disciplin i den ekonomiska strukturpolitiken, om eurosamarbetet ska räddas.

I eurosamarbetets regelverk råder förbud mot att rädda ett land som misskött sig (så kallad bail-out).

Så var det inte tänkt när EU-regeringarna i den nederländska staden Maastricht 1991 enades om det nya fördrag, som blev starten för den ekonomiska och monetära unionen (EMU) och som 2001 resulterade i nya gemensamma eurosedlar och euromynt.

I valutaunionen EMU
är penningpolitiken (räntesättningen) överstatlig och utövas av Europeiska centralbanken, med det övergripande målet att slå vakt om eurons köpkraft, alltså prisstabilitet. Finanspolitiken däremot har legat kvar hos de nationella regeringarna. Ingen regering var villig att ge upp självbestämmandet över skatter och utgifter.

Att denna obalans
mellan penningpolitik och finanspolitik var en risk insåg man när besluten togs under 1990-talet. Därför kompletterades EMU:s regelverk med den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten. I pakten lovade euroländerna att ha uthålligt sunda offentliga finanser. I goda tider skulle regeringarna samla i ladorna så att man under dåliga tider aldrig skulle få budgetunderskott större än 3 procent av BNP. Statsskulderna skulle inte vara större än 60 procent av BNP.

En annan orsak
till dagens kris är att många länder, främst Medelhavsländerna, Grekland, Spanien och Portugal, inte har levt upp till sina åtaganden att modernisera sina ekonomier genom så kallade strukturreformer av till exempel arbetsmarknad och tjänstemarknad.

Dessa länder har förlorat i produktivitet och kostnadsläge i förhållande till andra, i synnerhet Tyskland.

Ambitiösa reformprogram
har antagits på EU-nivån, till exempel den så kallade Lissabonstrategin, men programmen har inte förverkligats på hemmaplan. Konsekvensen har blivit att länderna har förlorat i konkurrenskraft och byggt upp strukturella underskott i sina utlandsaffärer (bytesbalansunderskott).

Vill man långsiktigt säkra eurosamarbetet måste alltså dessa obalanser rättas till. Det torde innebära att regeringarna tvingas acceptera att självständigheten i finanspolitiken begränsas till förmån för hårdare och mer bindande regler på EU-nivån.

Samma sorts steg
måste också tas i fråga om uppföljning av strukturreformerna. Det räcker tydligen inte med att länder, som struntar i beslutade reformer, får ”sitta i skamvrån”. Någon form av sanktioner kan bli nödvändiga också i strukturpolitiken.

I EU-kommissionen jobbas det med förslag i denna riktning. Det återstår att se om det grekiska dramat har skapat det krismedvetande som är nödvändigt för att pressa fram tillräckligt med politisk vilja i euroregeringarna.

Ett extrainkallat toppmöte med euroländerna i kväll (fredag) kan måhända lämna ett första preliminärt besked om styrkan i den politiska viljan.
Kommentarer till Mats Hallgrens artikel: Lissabonstrategin

http://sv.wikipedia.org/wiki/Europeiska_socialfonden#Europeiska_socialfondens_plats_i_EU:s_politik_och_strategier

Europeiska unionens övergripande strategi är den s.k. Lissabonstrategin. Dess syfte är att senast år 2010 ha gjort Europa till den mest dynamiska och konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomin i världen, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt, fler och bättre arbetstillfällen, större social sammanhållning och respekt för miljön. Målen i Lissabonstrategin utgör grunden för ESF:s (Europeean Social Fund) prioriteringar.
Kommentarer till Mats Hallgrens artikel: Strukturreformerna

Jag kan inte finna någon referens till ”Strukturreformerna”. Begreppet är så oprecist, att jag inte ens vågar gissa vad han menar.

Kommentarer till Mats Hallgrens artikel: Finanspolitik

http://sv.wikipedia.org/wiki/Finanspolitik

Finanspolitiken verkar på den samlade efterfrågan via den offentliga sektorns utgifter och inkomster. Genom att justera skatter och avgifter eller offentliga transfereringar och investeringar, påverkas den totala efterfrågan på varor och tjänster och därmed exempelvis sysselsättningen och priser.
Ett bättre begrepp vore Skattepolitik, tycker Jönsson.

2 Den grekiska folksjälen

av JAN HENRIK SWAHN, författare och översättare. Hans två senaste romaner utspelar sig i Grekland, där han även varit bosatt under flera år.
Senast ändrad: 7 maj 2010, 11.45

http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kommentar/vi-betalar-inte-vi-betalar-inte_4681331.svd

Det mest svårbegripliga med de våldsamma reaktionerna i Aten är kanske att grekerna medger att landet befinner sig vid en avgrund och samtidigt vägrar gå med på några som helst åtstramningar, skriver Jan Henrik Swahn.

Grekerna håller
på att bli ett av världens mest kommunikativa folk. Vrede och oro lossar stämbanden. Man kan fråga vilken grek som helst och få svar om vad som händer med landet. Alla greker anser sig själva oskyldiga och någon annan skyldig. ”Ta fagane ola” (De har försnillat allt) är den mest gängse kommentaren. De skyldiga är framför allt politikerna. USA, EU, storföretagen, de internationella bankerna eller de rika skattesmitarna nämns också. Klappjakten på syndabockar inom landet har redan inletts.

Det mest svårbegripliga för oss är kanske att grekerna medger att landet befinner sig vid en avgrund och samtidigt vägrar gå med på åtstramningar. Jag har pratat med många greker de senaste månaderna men än så länge inte stött på en enda som sagt: ”Vi är också skyldiga”. Alla känner sig tagna på sängen. Kanske till och med regeringen? När jag pratar med fattiga och uppgivna olivbönder är det svårt att se hur de skulle ha kunnat bidra till korruptionen i landet.

Vad jag dock
alltid kunnat notera är hur greker land och rike runt satt i system att så långt det bara är möjligt förhala varje form av betalning. Greker är jämt skyldiga andra pengar samtidigt som de själva är fordringsägare. Helst drar de sig ur helt, som grannen i bostadsrättsföreningen i Aten som på fullt allvar krävde att slippa få den del av höghusets fasad målad där han hade sina fönster. ”Den plirono, den plirono!” (Jag betalar inte, jag betalar inte!) skrek han i luren. Samma motto har nu det demonstrerande lärarförbundet tryckt upp på kepsar som syns överallt i kravallerna.

Ingen litar på någon. Sedan det traumatiska inbördeskriget 1946–49, med angiveriet upphöjt till norm, finns det en djupt rotad misstro mellan olika partier, mellan familjer, byar, öar, stadsdelar. Därför misslyckas Grekland med det många andra länder klarat av i en motsvarande krissituation; att mana till nationell samling. Opposition och regering samarbetar inte. Tvärtom. Man bekämpar varandra värre än någonsin. Kommunistpartiet belägrar Akropolis och hindrar turisterna från att komma fram. Med tanke på att turismen är Greklands snart sagt enda ekonomiska räddningsplanka kan man undra hur partiet tänker, eller om det verkligen är det de gör.

Det ofattbara för oss
är återigen detta; att greken vägrar bita ihop, på det svenska sättet. Om jag sa vad jag tyckte till en grek, nämligen att en stor del av det grekiska folket har en kollektiv skuld till att landet gått bankrutt, eftersom man stillatigande accepterat systemet och i stor utsträckning dragit vinning av det, skulle det förmodligen göra honom mycket upprörd. Greken misstror sin granne och sina politiker. Greken känner sig uppskörtad och lurad dagligen och svarar med samma mynt, alla lurar alla. Taxichaufförerna protesterar mot att de måste redovisa kvitton. Det ”lilla kuvertet” under bordet har varit självklart för den som vill komma någon vart. Alla krav har varit rättmätiga och har man inte fått igenom dem har strejk utlysts. ”Ta klemmena mas lefta” (våra stulna pengar) ska återbördas till folket. För folket anser sig oskyldigt. Så varför ska då lönerna sänkas, pensionsåldern höjas, bonusarna dras in? Är det inte som att stjäla från de redan bestulna?

Frågan är bara när stölden begicks. Och av vem. Georgios Papandreou sa bara några veckor innan han vann valet: ”Det finns pengar!”. Om han trodde på vad han sa börjar Greklands ekonomi påminna om ”Kejsarens nya kläder”; så länge ingen säger att han är naken så har han den grannaste utstyrsel.

Jag följer de grekiska nyheterna dag för dag. De handlar bara om ekonomin. Grekland har förvandlats till ett enfrågeland. De historiska tillbakablickarna är obefintliga. Det är märkligt. Efter det misslyckade militära intåget i Turkiet som ledde fram till Mindre Asien-katastrofen 1922 då närmare en miljon greker fördrevs, utsågs sex högt uppsatta personer till syndabockar och avrättades. Vill man se något liknande nu?

Korruptionsskandalerna som har avlöst varandra på senare år som avsnitten i en tv-såpa var legio redan under Andreas Papandreous tid. Reagerade folk bara med upprördhet? Korruptionen och ineffektiviteten har hela tiden eskalerat, liksom nationella katastrofer som skogsbränder och miljöskövling. Tillfällena att dra i nödbromsen och lägga om kursen förefaller ha varit många. Men allt har fått förbli vid det gamla. Om verkligheten inte stämmer överens med kartan så gäller kartan. Om ekonomin inte stämmer överens med de politiskt tillsatta ekonomernas egna siffror – så gäller de senare.

Och plötsligt är det som om skuldfrågan trots allt börjar kasta sina skuggor utanför landets gränser. Visst har väl den ständigt ökande skaran av långivare hela tiden insett att de är på den vinnande sidan i ett gigantiskt pyramidspel?

Nu sitter grekerna där med Svarte Petter och har lite svårt att ta till sig regeringens ord om ”light ahead!”, för att nu ge Bo Setterlind sista ordet.

3 Krugmans artiklar

http://www.nytimes.com/2010/02/15/opinion/15krugman.html?scp=22&sq=krugman&st=nyt

The Making of a Euromess – ”Hur man skapade en Euroröra”. Krugmans grundläggande artikel

By PAUL KRUGMAN

Published: February 14, 2010
Översättning och förkortning av Lars Jönsson

På senaste tid har finansnyheterna handlat om Grekland och andra nationer
I Europas utkant. Men jag har störts av att nyheterna nästan enbart handlar om europeiska skulder och underskott, som om det rörde sig om slöseri.

Sanningen om euroröran är att ledande politiker i Europa tvingade in kontinenten i ett valutasamarbete innan den var redo för det.
Krugman drar en parallell mellan Florida och Spanien.

-Det var stelbentheten hos euron som låg bakom Detta var inte en stor överraskning: ekonomer varnade tidigt om att Europa inte var redo för en enda valuta.

Så vad nu? Europa behöver röra sig mot en politisk union, så att de europeiska staterna kan fungera mer som de amerikanska delstaterna.

Men detta ligger inte inom den närmaste framtiden
Det är en otäck bild.
Det fundamentala problemet är dock hybris – tron att Europa kunde få en enda valuta att fungera.

http://www.nytimes.com/2010/05/07/opinion/07krugman.html?scp=3&sq=krugman&st=cse

A Money Too Far. Travesti på “One bridge too far” – Arnhem 1944. Artiklen där Krugman säger adjö till euron.

By PAUL KRUGMAN

Published: May 6, 2010

Översättning och förkortning av Lars Jönsson

Greklands problem är djupare än vad europeiska ledare vill erkänna.
Jag är övertygad om att den grekiska ekonomin kommer att fallera, och att det kommer att leda till att Grekland slopar euron.

Problemet är att Europa saknar några av de viktiga egenskaperna för ett framgångsrikt valutaområde. Framförallt saknar det en centralregering.

Krugman jämför Grekland med Kalifornien

Hjälper en lånesanering Grekland? Inte ens om alla lånebetalningar (amorteringar och räntor) upphörde skulle Grekland kunna undgå drastiska budgetnedskärningar.

Det enda som kunde hjälpa Grekland är en devalvering. Men Grekland är ansluten till euron.
Så var slutar detta? Jag ser tre möjligheter för Grekland att stanna kvar i eurosamarbetet:

1. Grekiska arbetare accepterar standardsänkningar

2. EU accepterar en inflationistisk politik

3. Berlin antar Washingtons roll

Inga av dessa alternativ är troliga.

Vad som återstår är det omöjliga: att Grekland drar sig ur eurosamarbetet.

[Krugman drar en parallell med Argentina]

Men om inte europeiska ledare är villiga och beredda att agera mera kraftfullt
än tidigare, så tenderar detta mot ett grekiskt uttåg ur Eurosamarbetet.

4 EMU – [EU:s]Ekonomiska och monetära union[en]

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ekonomiska_och_monet%C3%A4ra_unionen

Samtliga medlemsstater deltar i EMU, men samtliga har inte infört den gemensamma valutan

http://sv.wikipedia.org/wiki/Konvergenskriterier [De fem inträdesvillkoren]

http://sv.wikipedia.org/wiki/Stabilitets-_och_tillv%C3%A4xtpakten

Flera av euroländerna har dock upprepande gånger brutit mot stabilitets- och tillväxtpakten. För stora statsskulder har präglat flera av medlemsstaterna och både Italien och Portugal har haft för stora budgetunderskott. Ironiskt nog har stora länder som Tyskland och Frankrike sluppit sanktioner som följd av att staterna har brutit mot pakten, trots att det var dessa länder som förespråkade pakten ursprungligen.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Europeiska_v%C3%A4xelkursmekanismen

5 Läsvärda bloggare

http://flutetankar.blogspot.com/search/label/finanskris

tisdag 27 april 2010

Webbplats SDS -andra uppdateringen

http://www.sydsvenskan.se/digitalt-och-teknik/article644926/Sydsvenskanse-byter-skepnad.html

Mitt första intryck av den nya designen på er webbsida www.sydsvenskan.se

var inte positivt.

Så här ser det ut, nästan kemiskt fritt från bilder. Detta kommer inte att överleva, tror jag.

Min omedelbara reaktion var: Var finns bilderna?

Jag lade inte ens märke till att utrikesnyheter saknades.

Men jag gratulerade er vid förra ändringen,
och jag gratulerar är ännu en gång för att ni vågar experimentera!

Det är inte givet hur en dagstidnings kompletterande webbplats ska se ut.
En annan sak jag lade märke till är

Detta är snarast infantilt.
Den första frågan om en artikel är om den är informativ, om den bidrager till ett ökat vetande.
Det finns en skala inbyggd i ovanstående kategorier, där glad och arg är motpoler.
Sen blandar man in en ny dimension: nyfikenhet – likgiltighet.
Detta kommer inte att överleva, tror jag

Men jag väntar med mitt omdöme ett tag!

Uppdatering 2 2010-04-27
Jag är nu klar med mitt omdöme.
Jag drar mig för att starta upp SDS, för jag får ingen översikt.
Jag är tvungen att hoppa mellan första sidan och världen.

Problemet är inte avsaknad av bilder – Washington Post har samma upplägg. men jag hade uppskattat bilder…

Det är lätt att rulla en sida – tycker jag. Och här vill jag ha åtminstone trettio nyheter.

Men att kommendera fram olika avdelningar bryter flödet, om jag tillåts uttrycka mig så.

Kommentatorsfunktionen, dvs Disqus, fungerar inte – eller så är jag för dum för att begripa den! Ärligt talat tror jag inte att jag är så dum... Men Disqus är artfrämmande, och det är svårt att
förstå deras anvisningar.

Jag uppmanades förnya denna möjlighet, men gav upp efter en timme

Uppdatering 1

1.1 Hur du kan se SDS nyheter från hela världen

Om du klickar på Allt innehåll, rött ovan, ser du bl annat Världen

Många av de övriga kategorierna hör knappast hemma här.
Mitt omdöme är att det inte är genomtänkt.

Har ni testat en övre kategorirad,
som genom ”hovring” ger olika nya underkategorirader?
Denna lösning ser man ofta.

1.2 Kommentarsfunktionen

Jag tyckte omedelbart om att se mitt namn, mailadress och bloggadress.
Att kommentera som gäst tilltalar mig inte – tar för lång tid.

Det radikala är att registrera sig på Disqus. Men det var jobbigt. Jag provade säkert tio gånger innan jag lyckades.
Det är bland annat å, ä. ö som spökar. Det är inte säkert att Disqus erkänner dessa som alfanumeriska tecken – det är ju en amerikansk webbtjänst.
Jag blev vilseledd av kravet på att lösenordet – password – skulle avslutas med en alfabetisk karaktär. Det har jag aldrig sett tidigare.
Så det vore på sin plats att göra registreringsfunktionen mera lättbegriplig –översätta till europeiska förhållanden.
Tyvärr kan jag inte hjälpa er, jag är nöjd med att ha lyckats registrera mig.
Jag kan inte återge exakt hur jag gjorde

tisdag 20 april 2010

Vulkanflyg - riskfritt?

http://www.sydsvenskan.se/varlden/vulkan/article749585/Normal-flygtrafik-fran-torsdag.html

1 Sammanfattning

Att detta är en kris kan alla vara överens om.
Då tänker jag inte på man inte hunnit till statsmöten, inte ens på att många blivit strandsatta.
Jag tänker på fraktflyget. Naturligtvis är det en bagatell att omdirigera detta till landtransporter – men det kommer att kosta pengar.

Krisinformationen - vi har en statlig sådan i Sverige - är inte bättre än före Tsunamin.
Alla myndigheter vill vara med. Vettig information kräver en vettig avsändare, inte en
oöverskådlig radda av myndigheter.

En person borde ha informationsansvaret, tycker jag.
Som det nu är, ser det ut som en myndigheternas insändarsida.
Tidningarna hänvisar inte till Krisinformationen – vilket otroligt nederlag för den offentliga Krisinformationen!

2 Flygtrafik inställd – ingen vet hur länge

Hur länge är nog den intressanta frågan!

2.1 Har vulkanutbrott tidigare lett till inställd flygtrafik?

Detta har jag ingen aning om – medge att det är intressant!
Jag har studerat detta, och kan hänvisa till ett förhör inför amerikanska senaten.

http://www.cusvo.org/docs/volcanichazards031606.pdf

Den slutsats jag drar av denna rapport är att under åren 1991 -2006 inträffade 80 incidenter,
varav sju allvarliga, innebärande förlust av motor. Inga olyckor. Inga rapporter om inställda flyg.

2.2 Är det något särskilt med detta isländska vulkanutbrott?

Det kan det vara – det kan vara så att eld och is ger upphov till
”elaka” askmoln, som förhindrar flygplan från att passera utan skador.
Sannolikt kan även vulkaner som har ett kraftigt utbrott – dock utan inblandning av vatten -
slunga upp ”elaka” partiklar till 10 000 meter eller högre.
Detta kan förklara en incident i Indonesien.
Jag skriver avsiktligt ”elaka” partiklar eller ”elaka” askmoln,
för jag är övertygad om att det varken är aska eller moln.
Det är små partiklar – närmast glasliknande -
som vid lågenergiutbrott transporteras av vattenmoln till höga höjder.
Vad som händer vid kraftigare utbrott vet jag inte

2.3 Under hur lång tid kommer flygtrafiken att vara begränsad?

Jag fäster mig vid att alla – alla utan undantag – koncentrerar sig på de närmaste dagarna.
Men det kan bli mer långvarigt än så för det nordeuropeiska luftrummet.

Detta är inte en seriös behandling av risker.
Kommer detta att pågå i ännu en vecka, en månad eller ett år?
Mitt tips är en månad…

2.4 Är prognoserna underbyggda?
Det verkar inte vara så.
Å ena siden har vi det finländska experimentet – där alla stridsplanen skadades!
Å andra sidan har vi flera testflygningar utan skador.
Det har påståtts, att prognoserna enbart bygger på datorsimulering av luftrörelser,
men detta tror jag inte på.
Man använder sig av sattelitobservationer.
Hur prognoserna framskrivs via datainsamling och prognostisering vet jag inte.

3 Hur hanteras detta i media?

Jag frapperas av att varken SvD eller DN länkar till Krisinformationen.
De kanske tycker att de själva kan hantera krisen bättre?
Eller tycker de – som jag – att krisinformationens information är usel?
Vad ska man säga om pressens egen behandling?
Jag skulle inte skriva denna inlaga om jag var nöjd med pressens behandling.

4 Hur hanteras detta i Krisinformationen?

Krisinformationen finner du under denna länk:
http://www.krisinformation.se/web/StartPage____34783.aspx
Fredagen den 16 april 2010 träffades återigen berörda myndigheter för att samordna sina åtgärder. Regeringskansliet följer läget och står i ständig kontakt med ansvariga myndigheter.
Din kommun och länsstyrelse kan svara på frågor om läget där du bor.

Krisberedskap
http://www2.bjuv.se/Raddning--Sakerhet/Krisberedskap/
Publicerad/ändrad: 2008-01-23
Ingenting, absolut ingenting… Bjuvs kommun berörs inte…

http://www.lansstyrelsen.se/skane
Enligt uppgift från SMHI kommer Västeuropa att fortsättningsvis påverkas av askmolnet under helgen och möjligtvis även under inledningen av nästa vecka.
Detta förutsatt att inga meterologiska faktorer eller mängden aska förändras.
Luftfartsverket meddelade att viss trafik i norra Norrland nu tillåts,
men att flygplatserna i Stockholm, Göteborg och Malmö kommer att hållas stängda åtminstone tills imorgon. Luftfartsverket gör en ny bedömning av läget var sjätte timme tillsammans med den europeiska luftfartsmyndigheten Eurocontrol.
http://www.eurocontrol.int/corporate/public/subsite_homepage/index.html

16 Apr 2010

EUROCONTROL expects around between 10,000 and 11,000 flights to take place today in European airspace. On a normal day, we would expect 28,000. Yesterday, 15 April, there were 20,334 flights.

Airspace is currently not available for operation of civilian aircraft in the following countries/areas: most part of the UK (excluding Scotland), Belgium, the Netherlands, Denmark, southern parts of Sweden and Norway, Finland, Estonia, the north of France including all Paris airports, most parts of Germany, parts of Poland including Warsaw airport and the Czech Republic. Geneva and Vienna will also be closing later on today.
Approximately 600 trans-Atlantic flights take place each day, 300 in each direction. Of the 300 flights that would usually arrive in Europe, today between 100 and 120 arrived in Europe.
Forecasts suggest that the cloud of volcanic ash is continuing to move east and south-east and that the impact will continue for at least the next 24 hours (view map).
Map:

http://www.eurocontrol.int/corporate/gallery/content/public/news/meteo-map-100416-1812.pdf

Om jag inte tagit helt fel, så indikerar de röda och de gröna, streckade begränsningslinjerna utbredningen för olika höjder.
Röd ring avser: Marken upp till ca 6000 m höjd Grön ring: ca 6000 – 11000 m höjd Prognoserna uppdateras var 6:e timma. Dessa kartor visar att det under fredagen främst är södra Skandinavien, England, Finland samt norra delen av kontinenten och nordvästligaste delen av Ryssland som berörs av askmolnet.
Vi ser att hela Nordeuropa berörs.
En annan sak: 17/0600Z betyder 17:e april, kl 06:00 UTC. UTC är det som tidigare kallades GMT.

5 Vilka risker diskuteras mest?

Det som ligger människor närmast, dvs om det finns en fara i att andas in luften från
ett askmoln. Detta är en aning primitivt.

Nog måste väl information gått ut om att askmolnen (i varje fall i Sverige) ligger på hög höjd?
Sedan diskuteras det hur man ska komma hem från utlandet.
Taxi är det man mest diskuterar.
Det stora problemet – hur länge skall detta vara? Och om det kommer att upprepas – diskuteras inte alls.

lördag 17 april 2010